Det är verkligen tomt när barnen inte är här, saknar dem!

Även fast man kan vara riktigt trött på dem när de bråkar o härjar så är det de man är van vid. Nu tycker jag det är alldeles för tyst. Saknar ljudet från bolibompa, saknar ordet mamma som sägs 1000 gånger om, saknar ordet aj (för Douglas har nypit till Kevin) Saknar deras härliga skratt.

Men jag vet juh att de har det bra, bättre där än här. Slippa fritids/dagis och få ha lite sommarlov.

Som mamma sa, passa på att vila upp dig! Men jag blir sjukt rastlös, när jag inte har dem omkring mig. Det är konstigt det med föräldraskap.

Ibland kan jag tänka tillbaka och fundera på hur det var för 7 år sen, innan man blev mamma. Sov jag längre då? Nä det gjorde jag inte, visst till 8 ungefär men ändå. Jag kunde lämna hemmet hur som helst utan att det skulle passa för någon annan.

Men va skönt det är och ha nån omkring sig som man älskar mest av allting och är otroligt stolt över. Den känslan slår allt! Så släng dig i väggen, ungdomstiden!

Johan åkte precis till jobbet, slutar måndag morgon. Vi gick igenom vårat schema för sommaren, vi har inte gjort det tidigare. Men det är inte många dagar vi har tillsammans fram till Augusti. Det är nackdelen med att båda gör dygn på jobbet. På måndag börjar jag jobbet innan han hinner hem. Då ska han ta med sig barnen till Falkenberg, Han kommer hem onsdag kväll, för att lämna Kevin hos sin pappa, sen jobbar han tors-fre. Åker igen till Falkenberg, för hela den helgen jobbar jag. Sen så jobbar vi bara om varandra. Det låter kanske inte så illa, men det gör ont. Tur iaf att jag träffar barnen i sommar, men jag vill ha min Johan med.

Med facit i hand, så behövde jag inte söka det sommar jobb som jag nu fick. Jag skulle ha klarat mig på inringning på de två behandlingshem.

  Love U hunny bunny